.

Nu när det är söndag,
nu när det är exakt 13 dagar kvar tills jag sätter mig i bilen och flyttar väldigt väldigt långt söderut kan jag inte annat än säga att det känns jävligt bra :)
Har innerst inne haft väldigt mycket panik då och då senaste tiden sedan jag bestämde mig, men nu känns allt bara lugnt!
Men det är ju för jag vet att jag flyttar inte för alltid!
- eller kanske gör jag det ?
det kan jag ju inte sitta här och säga nu, för man vet ALDRIG vad framtiden kommer med
- men det jag menar är att jag ALLTID kan komma, och kommer, att komma hem
och hem kommer ALLTID att vara Skellefteå.

*

Men det som känns lite skrämmande nu är:

Jag känner INGEN.
INGEN känner MIG.

Det blir verkligen att bygga upp allt från NOLL.
Hur kommer det att bli?
Kommer jag förändras som människa?
Klart jag kommer, det gör man nog hela tiden, mer eller mindre,
- men kommer det vara stora förändringar?
positivt eller negativt?
Kommer man bete sig likadant där som man gör här?
Kommer man kunna bjuda på sig själv på samma sätt som man gör nu med sina nära och kära?
Kommer man börja bjuda på sig själv ännu mer?

waaa frågorna är oändligt många!!
...det är obeskrivligt läskigt!!
...det är gryyymt spännande!!

*

Kan bara tänka på hur det var när jag började Gymnasiet i Burträsk.
Haha efter jag hade träffat Nathalie och Milena försa dagen tänkte jag
"shit, hur ska jag klara av att gå med dom där två i 3 år?!"
Nu såhär i efterhand är jag jävligt glad över att man fick ha dom där två i sin närhet varje dag, för tro mig -
man slutar aldrig förvånas över dessa damer och vad dom kan ställa till med/hitta på ;)
det har blivit EN HEL DEL skratt både med dom och åt dom ;)

...och resten av klassen - ni förgyllde vardagen helt sjukt mycket !
jag saknar er...