.

TG's Scakt back to buisness!
Vet ni vad, gräset var inte grönare på andra sidan! Min "hemsida" funkar dåligt, nej fel av mig, den funakr inte alls! Det blir oftast "webbplatsen kan inte hittas" och jag pallar inte opålitligt tjoller. Back to the same old good one som alltid funkar :)

Nu blir det ett långt ett, bara för att det finns mycket i skallen som måste ut...
Bjuder på en ful bild på mig själv innan allvaret börjar! (lägg märke till min "monkey- I'm a sexy animal" - tröja, haha ;) Jag vet inte om jag kallar det där sexig men aja ;P


Det är ganska roligt hur man lär känna sig själv mer och mer för varje dag som går. Man hittar pusselbitar bit för bit som man först inte förstår ett smack av men som sakta men säkert börjar bygga upp bilder på oss själva. Hur vi fungerar. Hur vi reagerar i olika situationer. Hur vårat humör svänger upp och ner. Hur vi tar tag i saker och ting. Hur vi gör misstag. Hur vi, förhoppningsvis, lär oss av dessa misstag. Hur vi bemöter olika sorters människor. Hur vi behandlar andra människor och hur vi tycker och tänker om andra människor men framförallt - hur vi tycker och tänker om oss själva.

Känner ni igen er?
* vissa dagar älskar vi oss själva, vi är bäst - på allt, vi är snyggast - av alla

* vissa dagar avskyr vi oss själva, vi är sämst - på allt, vi är fulast - av alla

* vissa dagar är vi lyckliga, allt går bra - för att vi är bra, alla tycker om oss - vi är älskade

* Vissa dagar är vi deppiga, ingenting funkar - vi är dåliga, ingen tycker om oss - vi är ensamma

* Vissa dagar tar vi allt som det är, allt går hyffsat - vi är bra, på mycket, inte allt, vi är snygga, inte snyggast, vi har vänner, inte massor, men de vi har är godtrogna och bra, vi är omtyckta, vi är aldrig ensamma.

Ingen kan ALLTID vara på topp.
Det finns överpositiva människor, men även sådana människor har tunga dagar. Kanske inte syns utåt, men det finns där inne. Det kommer fram i ensamheten. Jag menar, alla är vi väl trötta och helt utkörda ibland? man orkar ingenting, man vill inte prata med någon, vi är tjuriga, allt känns tungt. Relax - det är lika för alla.
Det gäller bara att acceptera att så är det, inte gå och ljuga för oss själva att vi inte får ha dåliga dagar, för det är helt ok - så länge vi inte tar ut ilska eller ngt på någon annan som är helt oskyldig.

Jag har haft stora problem sista tiden med att ha gått från överlycklig och superpositiv till att inte orka göra NÅT överhuduvtaget. Varit otrevlig och omotiverad, gått runt med endast negativa tankar och kroppen har strejkat - man har varit en bitter människa helt enkelt.

(kallas även PMS, killar ni har INGEN aning vad det här ställer till med för oss tjejer, vi blir som ombytta och vi kan inte kontrollera det, är skitjobbigt!)

men nu har jag bestämmt mig för att kämpa mot det här! Jag vet att det är på väg, har börjat bli lite smågrinig - saker som borde vara kul och som man borde skratta år är inte alls nå roligt och saker som inte alls är jobbiga känns som världens jobbigast grej osv - så nu tar jag tjuren i hornen och sätter upp till kamp!
Eftersom jag bor hemma nu ska jag verkligen försöka skona mamma och pappa från mitt bittra humör (är dom som drabbts förut, i övrigt blir jag bara trött typ)

Så ja, jag har fått ihop mina pusselbitar och ser helheten i hur jag blir när jag får PMS och nu ska jag ta tag i detta och inte låta mitt humör gå ut över någon annan!
Jag ska acceptera att jag kommer ha några dåliga dagar, att jag kommer gå upp lite i vikt, vara trött och hängig och inte orka vara lika positiv - men ska inte gräva ner mig. JAG bestämmer hur jag ska må, och nu bestämmer jag att jag ska vara glad! Inte överglad, men ändå glad :)

Vi slår ett slag för den där j*vla PMS:en som vi ska knäcka!

tack och bock!