alldeles för sent. alldeles för trött.

stadsfesten är här.
klockan är 02.58 och jag sitter hemma och äter ett äpple.
inte för att jag är hungrig. inte för att jag vill. bara för att min högra arm håller i ett och för det till min mun som tydligen gapar och tuggar.

som vanligt har min hjärna gått på högvarv ikväll.

Jag gilla då den gör så. man lär sig så mycket. eller... man inser så mycket. man hittar svar på frågor, och man får nya frågeställningar.¨

att överblicka ett gäng fulla människor är mer spännande än vad man kan tro.
dock så har ja ju redan glömt bort 2/3-delar av det jgág har tänkt men det är detsamma det.

Nu ska då jag och min hjärna gå och sova.
den har äntligen lyckats stappla sig in genom dörren och lagt sig i sängen. stackarn, alldeles utmattad.
lite småjobbigt är det ju att måsta går runt : "kom nu hjärnan, nu går vi"
- sen segar den på långt där bak. men alla har vi våra jobbia stunder...

jaja, man får väl ta det ibland. nån gång mste den ju få lite fritid den oxå :)

god natt u blire sängen och... imron ska jag inte göra NÅT. känns bra. heeej.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0